fredag 18 november 2011

Missrikatad omsorg?

I dagens DN debatterar och argumenterar en rad prominenta personer mot omskärelse. Argumentationen bygger på tankar om barnens rätt, vilket är bra. Men sett ur ett globalt religiöst sammanhang blir konsekvensen av ett sådant förbud förödande då man berövar barnen dess sociala och religiösa sammanhang.

I artikeln lyfts endast de argument som försvarar omskärelsen och som refererar till islam. Men man glömmer att omskärelse har förekommit i den judiska traditionen i över 4000 år och att det är där i den traditionen, som också vårt västerländska tänkande har rottrådar in i, som är grunden för tankarna kring manlig omskärelse.

Jag har i tidigare blogginlägg varnat för att både djurrättsaktivister och humanister riskerar att gå i den fälla som fler främlingsfientliga grupper så listigt gillrat. Med hjälp av hänvisning till djurrätt och människorätt försöker de på olika sätt komma åt islam och tränga undan det i landet, samtidigt som man genom att peka finger på muslimer hoppas få undan även judarna.

Humanism och barnens rätt har inget med förhud att göra. Förhuden kan i vissa medicinska fall t.o.m. vara bra att avlägsna. Viss forskning visar tecken på minskad livmoderhalscancer hos kvinnor som har sex med omskurna män bl.a. Det kanske  i framtiden kan visa sig var mer medicinskt befogat att omskära alla män än att vaccinera kvinnor.

Men det är klart, vi män tycker ju att "lille man" är det allra heligaste vi har och vår kroppskadeångest är lätt att projicera på andra.

onsdag 16 november 2011

Äldrevård eller ättestupa?

I den senaste debatten om äldrevården trodde jag aldrig att jag skulle hålla med någon från tankesmedjan Timbro. Men till min förvåning håller jag med Tomas Idegard ( som många gånger retat mig till vansinne med sina slutsatser i TV-soffan) då han jämför dagens anbudssystem för äldreomsorgen med gamla tiders auktioner till lägst bjudande. Det är precis vad det har utvecklats till. Den som till lägsta bud kan åta sig uppdraget har fått det. Och när det finns kommersiella intressen som riskkapitalister bakom, som ju vill ha högre avkastning på sina pengar en banken, är det inte konstigt att det blir som det blir.

Det är skrämmande hur ett dåligt skämt, grovt sådant, som gjordes för många år sedan i SR:s nyhetsmorgon av satirprogrammet "Lelleprintern" har besannats. Det var för över 20 år sedan då frågan om aktiv dödshjälp var på tapeten. Deras "nyhetslöp" gick ungefär så här:

- Socialstyrelsen har i sitt senaste betänkande kommit fram till att man vill ersätta aktiv dödshjälp med passiv hemhjälp.

Det är nästan så att ättestupan känns mer barmhärtig och human.

Jag kan ju dock inte låta bli att fundera över hur de som driver dessa hem där vinstintresset så tar över, hur de själva har tänkt sig sin egen ålderdom?

Just ja, det är ju mina gamla anhöriga som ska betala deras privatsköterska och vårdare. Det är därför det är så viktigt med deras bonus. Tänkte inte på det... Många vackra töser får de fula gubbarna för våra söta miljoner.

måndag 14 november 2011

Civilkuragelag?

Det har gång efter annan under den senaste tiden diskuterats behovet av en lag om civilkurage. Alltså att vi som medborgare skulle kunna straffas i fall vi inte griper in i samband med olyckor eller brott. De flesta remissinstanser som tittat på detta har dömt ut förslaget som dåligt eftersom det i större utsträckning än nu, kan leda till att folk gör sig "osynliga" i samband med händelser som skulle krävt ett ingripande. Man kan ju bli dömd för att inte gjort det man borde göra. Och vem ska avgöra hur stor risk det är rimligt att man själv utsätter sig för i samband med t.ex. ett våldsbrott.

Kanske att man skulle kunna fundera på frågan ur ett annat perspektiv. Av någon anledning har tankarna på behovet av en civilkurage lag kommit under senare år. Jag kan inte minnas att det fanns för säg 20 år sedan. Då grep människor in. En faktor som förändrat vårt samhälle mer än vad vi kanske anar är nog den allmänna värnplikten. I samband med "lumpen", fick alla män utbildning i första hjälpen och viss träning i att hantera katastroflägen. Man tränades också i att samarbeta med människor man inte i första vändan kände, för att akut lösa ett problem.

Jag tror att vår tids "handfallenhet" inför människor behov av hjälp i stor utsträckning beror på att folk i allmänhet inte vet vad man ska göra. Då är det lättare att plocka fram mobilen och ta en bild för att skicka till kvällspressen för att få en krona eller två.

Jag förespråkar inte ett återinförande av den allmänna värnplikten, men kanske att en bättre idé än en cilkuragelag vore en civilkurageutbildning. Att ha temadagar i högstadiet och även på gymnasiet med utbildningar i första hjälpen. Få veta hur agerar jag vid en olycksplats, vilka prioriteringar ska jag göra och träna på det, för att jag ska känna mig trygg vid en olycksplats. Temadagarna kan också innehålla ickevålds tekniker som finns för att lösa upp hotfulla situationer eller avleda uppmärksamhet för att ge en utsatt person möjlighet att komma undan.

Ett samhälle byggt av medborgare som vet hur man kan ta hand om varandra behöver inte en civilkuragelag för varje människa kommer veta vad de kan göra, de kommer också veta hur viktigt deras ingripande kan vara. Och de kommer oftast inte behöva bli ställda ensamma, för alla har ju då gått "kursen". Hellre en civilkurageutbildning än en civilkuragelag.